Behandlingsmetod

Vi arbetar strukturerat utifrån KOBTIVA – kognitiv och beteendeträning i vardagen. Metoden bygger på principer från inlärningsteori, funktionsteori, kognitiv beteendeterapi (KBT) och aggression replacement training (ART).

KOBTIVA – Vad är det?

”Kognitiv- och beteendeträning i vardagen, en evidensbaserad, brottspreventiv behandlingsmetod”

Vi tycker att vård och omsorg skall bygga på ett tryggt och vetenskapligt underlag. Vi arbetar därför utifrån den evidensbaserade och brottspreventiva behandlingsmetoden Kognitiv- och beteendeträning i vardagen – KOBTIVA®

Vi har ett salutogent syn- och förhållningssätt. Vi individanpassar stödet och omsorgen utifrån varje ungdoms behov. Därmed skapar vi en meningsfull, begriplig och hanterbar tillvaro för individen.

KOBTIVA  utformades under 1990-talet av Hansi Stafbom. Med stöd av 10 års erfarenhet och kontinuerlig utvärdering, skapades denna nya metod för behandling av ungdomar med sociala problem.

Flera metoder och strategier som finns under paraplybegreppet KBT som t ex motiverande samtal (MI), beteendeanalys, konkreta och anpassade interventioner etc, har anpassats efter KOBTIVA® och används i träningen.

De ungdomar vi arbetar med är per definition väldigt sällan ”sjuka”. Däremot har de inlärda tankemönster och beteenden som skapar problem både för dem själva och för andra. Vår behandling innebär att vi tränar våra ungdomar i att skapa, utveckla och öva tankar och positiva beteenden, vilket ger till följd att även känslorna förändras.

Behandlingen följer en tydlig process. Innehållet i behandlingen baseras på den inledande beteendeanalysen. Den viktigaste uppgiften med beteendeanalys är att jobba med just beteenden. När man ser ett beteende, som ett beteende och inte en egenskap hos en ungdom, då har man kommit en bra bit på väg.  Beteenden går nämligen att förändra!

De beteenden som ungdomen har problem med identifieras i analysperioden genom basmätning samt analys av överskott och underskott. När problematiken kartlagts börjar man aktivt arbeta i träningsperioden, med de beteenden som ungdomen behöver träna på, s k träningsområden. Under behandlingsperioden mäts ungdomens beteende utifrån de områden som ungdomen behöver träna på. Generellt brukar det finnas mellan 3 till 5 träningsområden. Socialtjänst, ungdomen och dennes föräldrar är delaktig i denna process och får ta del av resultat och mätningar.

I behandlingsprocessen ingår ADL – Active Daily Living. Med stöd och hjälp av personal får ungdomen träning i lättare matlagning, städning och att sköta sin tvätt och personliga hygien. Vi tränar även på tidspassning, regelbundna måltider och sund kost, att ha en normal dygnsrytm samt fysiska och sociala aktiviteter.

För de ungdomar som har behov genomförs ART – Aggression Replacement Training med utbildade ART-instruktörer. Vi samarbetar med legitimerade psykologer och psykiatriker vilket möjliggör att vi även kan erbjuda neuropsykiatriska- och psykiatriska utredningar utan långa väntetider!

KOBTIVA – hur fungerar det och hur är det uppbyggt?

KOBTIVA® är indelad i fyra olika perioder och inom dessa finns ett antal faser. Indelningen tydliggör behandlingens olika steg, skapar delmål och ökar möjligheten till korrigeringar om resultatet uteblir. Behandlingen börjar med en gedigen beteendeanalys, fortsätter med konkret träning av kognitiva mönster, strukturer och beteenden och avslutas med en successiv utslussning från HVB-hemmet.

Analysperiod ( 0-2 månader)

Under analysperioden läggs stor vikt vid att samla information om ungdomen och att göra en analys av vad ungdomen behöver hjälp med och hur man ska hjälpa ungdomen.

Personalen tillbringar mycket tid tillsammans med ungdomen för att samla information till beteendeanalysen, men också för att tydliggöra och normalisera gällande struktur, ramar och regler. Verksamheten har få, kvalitativa platser och liknar en vanlig familjestruktur. Många av ungdomarna som vi arbetar med kommer från extremt ovanliga, eller obefintliga, familjestrukturer varför detta kan upplevas som svårt för ungdomen till en början. Därför stöttar personalen ungdomen i denna anpassning och agerar lugnt, tryggt, vänligt, artigt och bestämt. Ungdomen ska inte lämnas ensam annat än om det gagnar behandlingen och analysen. Analysperioden är manualstyrd och följer en checklista med förutbestämda aktiviteter vecka för vecka. Det ingår bland annat att kartlägga ungdomens nätverk, djupintervju, skattningsskalor etc.

Under analysperioden dokumenterar vi dagligen över- och underskottsbeteende. Informationen sammanställs till träningsområden för ungdomen och behandlingsplan nr 2 skrivs i samband med  analysperiodens slut. I denna framgår aktuella träningsområden, interventioner, målsättning, klientens framgångsfaktorer, MI, självskattningsresultat mm. Planen skall följa BBIC-struktur.

Träningsperiod ( 3-8 månader)

Allt arbete som påbörjades under analysperioden fortsätter under träningsperioden och nu tillkommer även individuella behandlingsåtgärder eftersom man efter beteendeanalysen vet vad ungdomen behöver träna på för att få ett bra och fungerande liv. Detta innebär att samtal och övningar avseende kognitiv- och beteendemässig träning riktas ännu mer fokuserat till ungdomens behov.

Inom KOBTIVA® finns beprövade interventioner för att behandla ett antal träningsområden. Dessa interventioner har framtagits och utvärderats under tio års verksamhet. Interventionerna är konkreta och finns nedskrivna i en kvalitetspärm vilket innebär att behandlaren inte behöver uppfinna hjulet igen utan kan använda övningar och strategier som tidigare har visat sig fungera. Till varje intervention ingår hemuppgifter som ungdomen ska arbeta med mellan de formella samtalen, för att maximera effekten av KOBTIVA®.

Utslussperiod ( ca 2 månader)

När ungdomen uppnått ett önskat beteende  och detta har befästs (ungdomen ligger över 70 % i BUMP över tid, minst sex veckor) ska ungdomen slussas ut till annat boende, till exempel föräldrahemmet, familjehem, eget boende, studentboende eller något annat. Det är av vikt att utslussningen sker successivt då ungdomen annars riskerar att återfalla i icke önskvärt beteende. Stödet individanpassas under utslussning.

Utvärderingsperiod ( 1-5 år)

Inom KOBTIVA® sker utvärdering av behandlingen i upp till fem år efter utskrivning. Detta för att säkerställa att behandlingen/träningen har lett till önskvärt resultat. Föräldrar och ungdomen informeras därför om att HVB-hemmet önskar få kontakt med dem ca en gång per år för att höra hur det går. Informationen används som en del i metodutvecklingen och är avgörande för detta arbete.

KOBTIVA® kan med fördel användas inom alla verksamheter där man arbetar med att utveckla ungdomars beteenden och tankar, t ex inom skola, fritidshem, familjehem och inom vanliga familjer.

Dokumentation inom KOBTIVA

Då alla interventioner och ungdomens utveckling ska mätas och dokumenteras, har vi skapat ett anpassat journalprogram som används inom KOBTIVA®. Programmet kallas för BUMP – Beteende Utvecklings Mätnings Program – och togs från början fram enbart för att kunna mäta beteendeutvecklingen.

Idag har man allt som är relaterat till ungdomen i BUMP vilket gör att behandlingen och dokumentationen underlättas avsevärt. Då BUMP är webbaserat kan man dokumentera och ha tillgång till all information oberoende vart man befinner sig. Dessutom kan socialtjänsten och andra ha tillgång till valda delar inom BUMP, vilket underlättar för socialtjänsten som kan följa daganteckningar etc kontinuerligt, samt lägga in kommentarer och tillägg. Man kan även skriva mötesprotokoll och korrigeringar i behandlingsplanen under ett möte, skriva ut dessa och få materialet undertecknat och godkänt direkt på mötet.

BUMP används aktivt i behandlingen och delar av informationen, till exempel mätningen av beteendeutvecklingen, delges ungdomen vid formella samtal för att motivera till ett bra beteende och en positiv utveckling. Här blir framgångsfaktorn väldigt tydlig för ungdomen!